Liten baljväxtguide

Bild på bruna bönor

Bruna bönor

(Phaseolus vulgaris) Bruna bönor tillhör kokbönor och är av en typ som huvudsakligen odlas på Öland. Typen har fått skyddad geografisk ursprungsbeteckning. Ingår som råvara i den typiska svenska husmanskosten bruna bönor (med eller utan stekt fläsk).

GoGreen svenskodlade bruna bönor
Bild på vita bönor

Vita bönor

(Phaseolus vulgaris) En vit variant av kokböna som ofta används i olika typer av grytor, exempelvis chili con carne.

GoGreen svenskodlade vita bönor
Bild på kidneybönor

Kidneybönor

(Phaseolus vulgaris) En kokböna som påminner om brun böna men är något mindre. Namnet kommer från likheten med en njure både till färg och form. Kidneybönor har i studier visat sig innehålla höga halter av antioxidanter, en egenskap som dock reduceras genom den nödvändiga tillagningen för att göra bönan ätlig.

GoGreen svenskodlade kidneybönor
Bild på svarta bönor

Svarta bönor

(Phaseolus vulgaris) En form av kidneyböna med mörkare färgat skal. Ger karakteristisk färg åt maträtter där den ingår.

GoGreen svenskodlade svarta bönor
Bild på bondbönor

Bondbönor

(Vicia faba) Odlad art av böna som uppkommit i odling i norra Afrika. Bondbönan har fått ge namn även till den ursprungligen sydamerikanska bönan P. vulgarise även om de inte tillhör samma art (se även sojaböna, ögonböna och mungböna). Bondbönor innehåller vicin och convicin, ämnen som kan orsaka blodbrist eller så kallad favism hos individer som saknar ett specifikt enzym.

Bild på sojabönor

Sojaböna

(Glycine max) En egen art av bönor som härstammar från östra Asien. Den har odlats länge i Kina och används som råvara till en rad olika rätter och livsmedel. Den unika proteinsammansättningen ger sojabönan en särställning som vegetabilisk råvara. Sojabönan har också en hög halt olja, vilket gör att den ibland klassas som oljeväxt.

Bild på ögonbönor

Ögonböna (black eye-ärtor)

(Vigna unguiculata) En egen art av böna, ögonböna, som uppstått i odling i Afrika. Enfärgad med en typisk svart fläck där bönans näringsstjälk suttit.

Bild på mungbönor

Mungbönor

(Vigna radiata) Mungbönan är en liten böna som härstammar från Indien. Används till groddning, och med böngroddar avses som regel groddade mungbönor.

En bild på ärtor

Ärtor

(Pisum sativum) Den traditionella ärtan som används främst till ärtsoppa. Har samlats och odlats parallellt med spannmål så länge vi varit jordbrukare. Omogen och i sin balja serveras ärtan som släp- eller spritärt. Färska gröna ärtor används till frysta och konserverade ärtor (petis pois). Färgade sorter odlas till foder.

GoGreen ekologiska ärtor
Bild på kikärtor

Kikärtor

(Cicer arietinum) En baljväxtart som kommer från västra Asien och som liknar vanliga gula ärtor med en skrynklig yta. Används i bland annat hummus och falafel.

GoGreen ekologiska kikärtor
Bild på röda linser

Gula, gröna och röda linser

(Lens culinaris) Art med runda tillplattade frön som genom sin likhet med optiska linser även fått ge dessa namn. Förekommer i flera olika färgvarianter. Odling är spridd från Indien till Medelhavsområdet, ursprungsområde sannolikt västra Asien.

GoGreen linser

Baljväxter behöver blötläggas för att ämnen i den som kan störa matsmältningen ska brytas ned och stärkelsen beredas för kokning. Angivna tider är den kortaste rekommenderade tiden för blötläggning. Bönor och ärter kan med fördel blötläggas i upp till 24 timmar

Sort

Blötläggning

Koktid

Små vita bönor

8 h

30 min

Stora vita bönor 8 h 1 h
Kidneybönor 10 h 1 h
Sojabönor 10 h  1,5-2 h
Mungbönor  8 h 12 min
Ögonbönor  8 h  20 min
Svarta bönor  8 h  40 min 
Röda linser  0 h  10 min 
Gröna linser  0 h  30 min 
Små linser  0 h  40 min
Sockerärter  0 h  1 min
Gula ärter  8-10 h 1-1,5 h
Gröna ärter  8-10 h  1,5-2 h 
Kikärter  8 h  45 min