Historiskt har flera personer kunnat dela på medlemskap i Lantmännen. Men detta stämmer inte med vad Föreningslagen föreskriver. Lantmännen håller därför på att se över systemet.
I Lantmännen, men även i en del andra kooperativa föreningar, har flera fysiska personer kunnat dela på ett medlemskap. Det har varit ganska naturligt att syskon eller makar i en del fall stått registrerade som ägare till medlemskapet. Men det finns många flera exempel där flera fysiska personer gått samman i ett medlemskap.
I Föreningslagen står mycket tydligt skrivet att endast en fysisk eller juridisk person kan stå som ägare till ett medlemskap. En konsekvens av ett delat medlemskap är att om den ena vill lämna medlemskapet kan denne inte få ut sin medlemsinsats. En annan konsekvens är också att det endast är en rösträtt med ett medlemskap oberoende antal som är registrerade i avtal för medlemskapet.
Med juridisk person menas till exempel AB, HB och ek för. I Lantmännens stadgar står också i § 4 att till medlem antas fysisk eller juridisk person och med det menas att det är en fysisk person som avses. När det gäller juridiska personer så är det inga problem genom att det är ett bolag. Flera personer kan äga bolaget, men det är bolaget som är medlem.
Lantmännen har blivit påmint av jurister att Föreningslagens och stadgarnas ambitioner inte följs genom att man godkänt flera delägare till ett medlemskap. Detta är något som är en kvarleva sedan tiden före fusionen. Man kan också jämföra frågan med ansökan till EU om jordbruksstöd som också endast kan ske av en fysisk person.
Vad gör Lantmännen åt detta?
Lantmännen har jobbat med frågan under en längre tid för att hitta en praktisk lösning så att de krav som ställs uppfylls. Dessa möjligheter finns och man får välja det som passar bäst för det egna företaget:
I Lantmännens stadgar finns i § 7 om insatsskyldighet en skrivning om att medlemmar med gemensam verksamhet kan registreras som en ”Gemenskap” enligt särskilt avtal. Med det menas att två makar, två bröder/systrar och liknande kan ha var sitt medlemskap och genom avtal sinsemellan kan sköta handeln med Lantmännen på ett gemensamt inte medlemsbundet konto.
Det som handlas till den gemensamma verksamheten fördelas genom avtalet till respektive medlemskonto. Det gäller omsättning med Lantmännen, återbäring/efterlikvid, insatskapital, emissionskapital, sparmedel. Respektive ingående medlem i Gemenskapen bygger alltså upp sitt eget medlemskonto och kan därmed också lämna Gemenskapen och bedriva verksamheten oberoende de övriga om förhållandena förändras.
Ett annat alternativ som är det som är mest vanligt för de flesta medlemskonton är att en står som registrerad medlem, medan de interna förhållandena och transaktionerna sker parterna emellan och utanför Lantmännens redovisning.
För AB, HB, eller annan juridisk person finns inte det här problemet varför det också är ett alternativ för de som känner att det är en lösning.
När måste det vara åtgärdat?
Det finns cirka 2 400 delade medlemskap i Lantmännen i dag. Många av dessa kommer med tiden att försvinna genom naturlig avgång. Det finns en övergångsregel i stadgarna sedan stadgerevisionen 2009 som ger uppskov med att få minimiinsatsen på 10 000 kr fullbetald till år 2014. Eftersom det finns många medlemskonton som inte uppfyller minimiinsatsen finns en arbetshypotes att avvecklingen av delade medlemskap ska vara genomfört senast 2014.
Vad händer nu?
Lantmännen kommer att skicka ett brev till de medlemmar som har delade medlemskap och beskriva situationen. Men redan nu går det bra att ta kontakt med Lage Westman (090 152805 eller 
) eller Jan-Olof Leuchovius (0510 88815 eller 
) på Ägarrelationer med frågor eller synpunkter.
Text: Lage Westman