Hållbar utveckling & Klimat
|
2011-10-06
|
Rent mjöl och rena påhopp - Claes svarar på frågor
Tack för alla kommentarer på bloggen, det är glädjande att se att det jag skriver engagerar. Jag ska försöka plocka upp era kommentarer och besvara dem i detta inlägg.
Flera frågor har handlat om hur kommer det sig att Kungsörnens mjöl verkar ha högre halter än konkurrenterna på marknaden?
Någon frågade om jag misstrodde Eurofins som ändå är ett ackrediterat analysföretag och det gör jag absolut inte. De har bara genomfört det uppdrag som ”Expectatus/ Ren mat Ren Åker” gett dem och försett deras undersökning med data.
Det är snarare själva undersökningen jag ifrågasätter. Genom att ta enstaka prov och jämföra dem med ett icke representativt urval av mjölmarknaden så kan man komma fram till i stort sett vad som helst.
Undersökningen undermålig
Låt oss börja med urvalet. Kungsörnen som är marknadsledare jämförs i undersökningen med mjöl från Il Fornaio, Ekologiskt från Italien, Bagerens Hvedemel från Danmark och Wästgötarna, Lantvete, ekologiskt. Eftersom jag inte hittade de produkter som Kungsörnens mjöler jämförs med i min egen mataffär gick jag vidare till ytterligare några butiker runt om där jag bor. Dock med samma resultat. Jag tog då fram verktyget som hittar allt, Google.
Det de fyra översta träffarna på första mjölet Il fornaios hemsida går till döda länkar. Den femte till en Facebooksida med 130 ”gilla-klickningar”. Inte helt enkelt att hitta fakta kring detta mjöl alltså, varken i butik eller på internet.
Det andra mjölet den danska Bagarens Hvedemjöl, får jag först träffar från olika danska debattforum och de första svenska sidorna är relaterade till ”Ren åker ren mat” undersökningen. När det gäller Wästgötarnas mjöl går det bättre där hittar jag en hemsida och en förteckning över vilka butiker som har deras produkter.
Det handlar om ett 70-tal butiker främst i västra Sverige, bland annat Bettans livs i Tun (som jag vill minnas att jag skickade frukt till under mina sommarmånader på ICA:s lager i Skövde).
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det urval undersökningen valt knappast motsvarar en genomsnittlig butikshylla. Kungsörnens mjöl jämförs alltså med mjölsorter som knappast finns på marknaden och sannolikt har de lägsta kadmiumhalter som går att finna…..
Vad är höga respektive låga halter?
Sedan gäller det frågan kring själva halterna i sig och vad som är höga och låga halter. Låt oss först konstatera att kadmium är något vi vill ha så lite av som möjligt den i mat vi äter. Det är dock inte fråga om ett ämne som är akut toxiskt, dvs det innebär ingen omedelbar hälsofara att få i sig en portion av mat med förhöjda kadmiumhalter, utan det är den samlade konsumtionen över tid som är viktig, dvs medelhalterna i den mat vi äter snarare än enskilda höga eller låga halter i olika måltider.
För att förstå kadmiumfrågan måste vi också komma ihåg att kadmium är ett grundämne som finns naturligt i marken pga olika berg- och jordarter, alltså något som inte går att påverka. Halterna i marken varierar och just den naturligt förekommande halten i marken är den absolut viktigaste faktorn för hur mycket kadmium som spannmålskärnan tar upp när den växer.
Men ekologiska produkter är väl alltid bättre? Frågade någon.
Tyvärr är det inte så enkelt, de ekologiska reglerna innehåller ingen särskild skrivning om kadmiumhalter förutom lagkrav. Även för ekologiska produkter måste man ha koll på var grödan är odlad och vilka halter som finns i råvaran.
I dagsläget finns ingen lagstiftning eller gränsvärde kring halterna i mjöl, utan kadmiumhalterna regleras legalt via halterna i spannmålsråvaran. Lagstiftningen har satt upp en gräns för 0,20 mg Cd/ kg spannmål medans vårt eget gränsvärde ligger på 0,080 mg Cd/kg spannmål, alltså mindre än häften av lagkraven. Vi vet också erfarenhetsmässigt att halterna i produkten ligger ca 0,02 mg under halterna i råvaran, eftersom en stor del av kadmiumet lagras i de delar av spannmålskärnan som renas bort i processen vilket då betyder att 0,080 mg Cd/kg i råvaran motsvarar ca 0,060 mg Cd/kg i produkt .
Det var gränsvärden, hur ser det då ut i produkterna? Tittar vi på prover vi tagit på siktat mjöl och fullkornsmjöl kan vi konstatera att inget av dem visar så höga halter som 0,064 mg Cd/kg som Ren åker, Ren mat säger sig ha hittat. Det betyder inte nödvändigtvis att de har fel i sin provtagning, bara det att de lyckats hitta en enskild produkt med ett i sammanhanget högt värde, dock långt under lagkraven. Kungsörnens halter ligger runt 0,030 mg Cd/kg och det finns många prover som också ligger under 0,020 mg.
Det visar sig alltså att alla våra produkter ligger inom spannet 0,010-0,050 mg Cd/kg som finns i EU:s förslag till gränsvärde för barnmat som diskuteras just nu. Det är felaktigt att påstå att Lantmännens produkter har farligt höga halter av kadmium i sina produkter.
Någon frågade också efter hur det ser ut när det gäller våra egna analysresultat för polyaromatiska kolväten (PAH). I debattartikeln togs även det upp, även om författaren inte ville dra några slutsatser. Våra egna analyser av PAH i våra vetemjöl visar inga detekterbara halter.
Allt detta sammantaget visar att den undersökning som ”Ren åker ren mat” hänvisar till inte är representativ och ger en sned bild av verkligheten. Slutsatser i denna viktiga fråga måste baseras på ett betydligt bättre underlag, med fler prov och ett urval som representerar marknaden. Lantmännen kommer fortsatt att ha stort fokus på kadmium i våra produkter och vill gärna diskutera detta på ett konstruktivt sätt, men tar avstånd från de osakliga påhopp som Ren åker Ren mat nu efter år av dialog tagit till.
Läs gärna även Konsumentföreningen Stockholms Louise Ungerths inlägg om debattörer som ljuger.
/Claes