Klimatfrågan från Paris till Tvååker

Hållbarhet och miljö är frågor som berör oss alla oavsett var vi befinner oss. Det är också frågor där alla kan vara med och påverka på olika sätt. Det gäller såväl på ett distriktsmöte med hållbarhetsfokus i Tvååker som på ett toppmöte i Paris.

Krönika: HÅLLBAR UTVECKLING | Claes Johansson, chef Hållbar utveckling Lantmännen | Grodden nr 1 2016

Under 2015 tog hållbarhetsfrågorna stor plats på global toppnivå. Ett flertal toppmöten ägde rum under året och vid klimatmötet, COP 21, i Paris under december lyckades världens ledare slutligen komma fram till ett gemensamt avtal. ”Ett mirakel utifrån vad det kunde blivit och en katastrof utifrån vad det borde blivit” var det någon som sammanfattade resultatet. Så är det naturligtvis. Avtalet i Paris och de åtaganden som är gjorda av respektive land är långt ifrån tillräckliga för att nå det mål som avtalet pekar ut ”väl under 2 grader med siktet inställt på 1,5 graders temperaturökning”. Dock är det ändå en väldigt viktig signal om att nu är det på riktigt. Det är första gången världsledarna kan visa upp en enighet. Det tror jag får stor betydelse för innovation, långsiktiga investeringar och också för hur klimatfrågan diskuteras i olika sammanhang i olika delar av världen.

En hållbar livsmedelsförsörjning är en av de viktigaste frågorna att lösa för att nå en global hållbar utveckling. Nu är det dags att det blir verklighet av diskussionerna.

Agera lokalt

Här hemma i Sverige är det också full aktivitet när det gäller viktiga processer för den svenska livsmedelsproduktionen. Miljömålsberedningens arbete pågår, där jobbas bland annat med att översätta resultatet från Paris in i den svenska miljöpolitiken. Resultat från arbetet med livsmedelsstrategin dröjer fortfarande, men kommer sannolikt snart bli känt. Detta kommer att få naturligtvis få betydelse för framtida förutsättningar för att nyttja de fina förutsättningar vi har för hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.
   I mars har distriktsstyrelsen i Halland bjudit in till workshop kring hållbar utveckling och vad det betyder på gårdsnivå och för Lantmännen. På Ästad Vingård i Tvååker kommer dessa viktiga frågor att diskuteras. Visst var Parismötet viktigt och miljömålsberednings arbete har också stor betydelse, men jag vågar påstå att diskussioner som den i Tvååker och alla andra ställen i världen, är ännu viktigare för att få saker att börja hända. Det är på lokal nivå förändringen sker. Det är där som de stora orden från de stora konferenserna ska omsättas till idéer att tillämpa i verkligheten. Det är det som skapar verklig förändring. Jag ser framemot den workshopen och är glad över att få vara med där.
   Det är givetvis viktigt att hållbarhetsfrågorna diskuteras på såväl global, nationell som regional nivå, men sedan gäller det också att hållbara produkter efterfrågas och värderas på marknaden. Lönsamhet är en förutsättning för att fortsätta utveckla livsmedelsproduktionen i hållbar riktning.

Här odlas ett vänligare vete på ett mer hållbart sätt. I förgrunden skymtar en lärkruta.

Tendensen att ifrågasätta

En trend jag tyckte mig se under senare delen av 2015 och som jag hoppas fortsätter utvecklas under året är ifrågasättandet av de livsmedelsprodukter som säljs på den svenska marknaden, men som inte skulle vara tillåtna enligt lagstiftningen att producera här. Importerade lågprisprodukter producerade utan eller med lågt ställda miljö- och djurskyddskrav utgör en betydande del av den svenska livsmedelsmarknaden.
   Jag tror att antibiotikafrågan har hjälpt till att konkret visa på skillnader mellan livsmedel från den svenska produktionen och produkter från många viktiga importländer. Det börjar nu ge resultat. Landsbygdsministern uttalade sig i december om att i den nya upphandlingslagen skulle miljö- och djurskydd få ökad prioritet och på så vis förbättra marknadsförutsättningarna för livsmedel som producerats på ett mer hållbart sätt.
   På den privata marknaden pågår liknande arbete. Inom initiativet ”Hållbar livsmedelskedja” förs en dialog mellan handel och livsmedelsföretag för att öka omställningstakten och samarbeta för att nå en hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion i Sverige. Det är viktigt att insatser som ökar hållbarheten betalar sig. Då krävs ett gemensamt ansvarstagande från marknaden som inte bara innefattar ett fåtal produkter i ett premiumsortiment utan en bredare ansats som inkluderar även lågprissegmentet.

Frågor i hetluften

Sammanfattningsvis kan man konstatera att frågor kring livsmedelsproduktion i hela kedjan från jord till bord, klimat och hållbarhetsfrågor är i hetluften. Så väl i Paris, maktens korridorer i Stockholm och i Tvååker. Diskussionerna är intensiva och synpunkterna är många. En hållbar livsmedelsförsörjning är en av de viktigaste frågorna att lösa för att nå en global hållbar utveckling. Nu är det dags att det blir verklighet av diskussionerna. För att få till en fortsatt utveckling i rätt riktning är det viktigt att de insatser som görs redan i dag värderas och växer på marknaden. Jag hoppas det är en gryende trend och inte bara en from förhoppning.