Lantmännen in i framtiden

För två år sedan presenterade Lantmännen Strategi 2020 för att tydliggöra de mål som Lantmännen siktar mot de närmaste åren. Avsikten med Strategi 2020 var att skapa en levande strategi som skulle kunna förändras i takt med omvärldens förändringar. Året 2020 är tänkt som en fingervisning om tidsramarna, inte något absolut slutdatum. Hur långt har Lantmännen kommit på väg mot 2020? Och hur har förutsättningarna ändrats? Grodden ställde frågan till Lantmännens strategichef Patrik Myrelid.
Text: Helena Holmkrantz


– Vi har kommit en bra bit på väg mot de mål som sattes upp i Strategi 2020, ungefär halvvägs redan nu, menar Patrik Myrelid och tar upp några exempel på det som hunnits med så här långt: Samordningen i spannmålsaffären i hela koncernen genom den nya spannmålsenheten, odlingskoncepten som lett till Vänligare vete och de många produktutvecklingar som gjorts för att lyfta fram hälsosam havre.

Kalibrering av Strategi 2020

Det gäller också köpet av Vaasan med en stark position inom bagerisektorn i Östersjöområdet och tillägget av knäckebröd i sortimentet samt försäljningen av Doggy. Patrik påpekar samtidigt att mycket har förändrats bara på de här två åren sedan strategin först lanserades. Eftersom strategin är föränderlig har en kalibrering gjorts. Det innebär att grunden i Strategi 2020 ligger fast, men att man tar med tillkommande förändringarna i omvärlden i bilden. Bland annat finns det nu flera nya megatrender att ta hänsyn till. Medan man för två år sedan talade om fyra megatrender kan man nu skönja sju megatrender bortom 2020:

  1. Växande medelklass i Asien och Afrika
  2. Varierande tillväxt på Lantmännens huvudmarknader
  3. Konsumenttrender: hälsa, hållbarhet, bekvämlighet
  4. Volatil prisutveckling för jordbruksråvaror
  5. Digitalisering för lantbruk, kunder och konsumenter
  6. Klimatförändringar: genom politiska styrmedel, reella klimateffekter och konsumentens efterfrågan
  7. Demografi: urbanisering, migration, arbetskraft, konsumtionsmönster

De fyra första megatrenderna fanns med även i ursprungsstrategin, men medan man för två år sedan framför allt fokuserade på Asien ser man nu också Afrika som en kontinent med ökande tillväxt. Nya megatrender som kommer att få allt större betydelse för lantbruket och Lantmännen är digitalisering, klimat och demografi.

Digitalisering av lantbruket

Digitaliseringen av lantbruket och av Lantmännens olika kanaler gentemot både industrikunder och konsumenter kommer att få en allt större påverkan. På Borgeby fältdagar i juni lanserade Lantmännen den nya portalen LM2 som en första del i digitaliseringsarbetet. Projektet har till syfte att samla alla Lantmännens digitala kanaler – spannmålshandel, kassatjänst, beställningsverktyg och mycket annat – under en hatt och därmed underlätta för lantbrukaren. Men digitalisering i Lantmännen kan efterhand också innebära att andra försäljningskanaler inom exempelvis livsmedelssektorn utvecklas. E-handeln även inom dagligvaruområdet börjar få allt mer fäste både i Sverige och internationellt.
   – Vi måste förstå hur världen och människors beteenden förändras på grund av digitaliseringen och anpassa oss därefter. Men ett av våra övergripande mål är här att över tid koppla ihop jord och bord digitalt, kommenterar Patrik. Klimatförändringar är något som diskuteras världen över och något som påverkar lantbruket vare sig vi vill eller inte.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna har dessutom betydelse på flera plan. De faktiska klimatförändringarna i naturen med ökade vindar, större nederbörd i perioder och ökad torka i andra, börjar bli en allt tydligare verklighet. Men här finns också politiska komplikationer. Hur politikerna agerar, vilka ambitioner de har och vilka styrmedel de tar till har stor betydelse för lantbruket.

Vi har en oerhörd styrka i vår kedja från jord till bord och i kombination med satsningar på öka digitalisering har vi framtiden för oss. Lantmännen är mer rätt än någonsin!

   – Vi följer politiken noga, exempelvis konsekvenserna av Parisöverenskommelsen, och kommer att försöka anpassa affärerna till de beslut som tas. De politiska styrmedlen påverkar koncernen i vårt arbeta att vara klimatsmarta, säger Patrik och tar klimatvänligare spannmål och klimatsmarta etanolprodukter som exempel. Stor vikt läggs också vid konsumenternas uppfattning av klimatfrågan. Hur debatten i samhället får konsumenterna att tycka och agera påverkar efterfrågan på livsmedelsmarknaden.
   – Hur vi som konsumenterna agerar handlar så klart också om känslor och hur vi uppfattar frågan, inte alltid om exakta beräkningar. Det är också ett område vi måste följa noggrant. Men efterfrågan på miljö- och klimatprofilerade livsmedel fortsätter definitivt att öka.

Stora demografiska förändringar till 2020

Den sista av de tre nya megatrenderna är demografin. Det är ett komplicerat område med tanke på att vi befinner oss mitt i den största flyktingströmmen världen sett sedan andra världskriget. Bara i Sverige väntas befolkningen öka med 740 000 personer till 2020 och var fjärde svensk kommer vid det laget att ha utländsk bakgrund. Sådant har stor betydelse för vad som händer på alla marknader och då inte minst livsmedelsmarknaden. Sverige har i dagsläget en bra tillväxt, faktiskt den allra bästa i Europa enligt vissa undersökningar.

På Lantmännens huvudmarknader finns det annars både upp och nergångar. Danmark, Tyskland och Finland har en svagt positiv tillväxtkurva, medan läget är lite värre i Norge beroende på oljepriset. Och när det gäller Storbritannien vågar ingen riktigt sia om vad konsekvenserna av landets utträde ur EU kommer att föra med sig. De politiska osäkerhetsfaktorerna i världen är just nu många. Utvecklingen i Turkiet, höstens presidentval i USA och den ofta svårförutsägbare ryska situationen är jämte händelseutvecklingen i Storbritannien faktorer som kommer att spela in framöver.
   – Råvarupriserna påverkas av politiken lika mycket som tillgång och efterfrågan. Just nu ser vi överlag dämpade priser på råvarumarknaden. Det finns god tillgång på livsmedel i världen, den globala konsumtionen är något lägre och produktionen något högre. Det skapar en situation som får priskurvorna att röra sig mer i sidled, även om som vanligt de globala väderförutsättningarna kan ge uppgångar i priserna.

Sammantaget borgar alla dessa faktorer för nya möjligheter – och utan tvekan även nya utmaningar - för Lantmännen, såväl som för det svenska lantbruket. Patrik ser ljust på framtiden för Lantmännen:
   – Vi har en oerhörd styrka i vår kedja från jord till bord och i kombination med satsningar på öka digitalisering har vi framtiden för oss. Lantmännen är mer rätt än någonsin!