Debattartikel

”Ge svenskt lantbruk rättvisa regler”

Debattartikel i Svenska Dagbladet 13 juni: Sveriges avvikande regelverk för jordbruksproduktion begrän­sar lantbrukets möjligheter att konkurrera på lika villkor. Om vi ska kunna behålla sysselsättningen i Sverige är det bråttom, skriver ett flertal lantbruksdebattörer.

I dag måndag spelar Sverige mot Irland i herrlandslagets första match i fotbolls-EM. Föreställ dig att Sverige ställer upp med nio spelare på planen med Andreas Isaksson och Zlatan på bänken, trots att Irland startar med elva. Att spela två man kort skulle försvåra våra chanser till en rättvis kamp. Men precis så här gör vi i Sverige i dag inom jordbruket. Sverige spelar inte enligt samma regler som andra länder.

Utmaningarna inom lantbruket är större än någon­sin. Vi kan dagligen läsa att det är tufft för många av Sveriges bönder, vare sig det handlar om mjölk, vårraps, svensk lök eller livsmedelsindustri som flyttar utomlands. Den svenska handelsbalansen för livsmedel och jordbruksvaror har en negativ trend – även på produktområden som skulle kunna ha mycket goda förutsättningar för en inhemsk produktion. Utan politikernas kollektiva uppvaknande kommer den negativa trenden att förvärras.

Det handlar inte om att vi är rädda för konkurrens – tvärtom. Vi vill låta efterfrågan styra i än större utsträck­ning än i dag. Det ger de svenska lant­brukarna en möjlighet att möta konsumenternas efterfrågan på mervärden med sin produktion. När kraven kommer från konsumenterna finns det en verklig chans att utveckla produktionen hållbart, både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Ett bra exempel är den ökande efterfrågan på svenskt kött, som står för hög kvalitet och god djuromsorg.

När utvecklingen i stället styrs av regelverk och politik exporterar vi miljöproblem och importerar livsmedel som inte är tillåtna att producera i Sverige. Det är inom växtskyddet som den stora konkurrens­nackdelen finns gentemot övriga Europa. Färre regi­strerade växtskyddsprodukter i Sverige ger sämre tekniska lösningar, dyrare behandlingar och större risk för resistensutveckling. I värsta fall leder det till att vissa grödor inte kan odlas. Vitt skilda regelverk gör att mycket av de livsmedel som importeras till Sverige helt enkelt inte är tillåtna att producera här. Ett aktuellt exempel är lökodlingen i Sverige där rele­vant växtskydd förbjudits. Svenska konsumenter kommer inte sluta äta lök, utan i stället köpa lök från länder som använder mångdubbelt så mycket bekämpnings­medel som den svenska lantbrukaren. För att det svenska lantbruket ska förbli livskraftigt är det centralt att vi får chansen att konkurrera på lika villkor. Ett stelt nationellt regelverk och bristande insikt om lantbrukets samhällsekonomiska betydelse ger Sverige påtagliga nackdelar i den konkurrensen.

Om livsmedelsproduktionen ska öka och vi ska kunna behålla sysselsättningen i Sverige är det bråttom. För vissa näringar, exempelvis den svenska vårraps- och lökodlingen, är det i praktiken redan för sent till följd av lagstiftarens beslut. Sverige har en kompetent lantbrukarkår som har möjligheter att producera livsmedel av hög kvalitet – om man får chansen.

Vi ser Sverige som en självklar del av EU och är för unionens fria rörlighet av bland annat varor. Fri rörlighet är en sund tanke och mycket bra ur marknads- och konkurrensperspektiv. Men fri rörlighet i kombination med unika svenska regelverk för jordbruksproduktionen begränsar lantbrukets möjligheter att konkurrera på lika villkor. Detta skapar snarare en ohållbar situation för såväl miljön som lantbrukaren och sysselsättningen i Sverige.

Vi riktar oss till svenska politiker i regering och riksdag att inom ramen för den pågående processen med en nationell livsmedelsstrategi skapa konkurrenskraftiga villkor för svenskt lantbruk och livs­medels­industri genom att:

  •  Skapa en uniform och samstämmig implementering av vissa för näringen centrala EU-direktiv, där det uppenbarligen skiljer sig åt mellan Sverige och ­andra länder i unionen. Gemensamma regler måste råda i både teori och praktik.

  •  Gör snarast en översyn av svenska regelverk som berör lantbrukets företagande så att denna för Sverige livsviktiga näring får ett ramverk som ger goda förutsättningar till produktion på konkurrens­kraftiga villkor i hela landet, oavsett vilken kommun eller vilket län man bor och verkar i.

  •  Identifiera och åtgärda regler, inte minst för offentlig upphandling, så att vi i framtiden inte importerar och säljer mat som producerats på ett sätt som är förbjudet i Sverige.

  •  Bidra till att öppna exportmöjligheter på nya marknader.

Vi behöver ha både Andreas Isaksson i mål och Zlatan i anfallet för att få en lång EM-sommar. Svenskt lantbruk kan inte heller spela med nio spelare mot elva i landskamperna framöver. Det gäller både på fotbollsplanen och på gårdsplanen!

Matilda von Rosen, vd BM Agri AB; Elisabeth Ringdahl, tf chef Lantmännen Lantbruk; Arne Rantzow, vd Svenska Foder AB; Håkan Söderlund, vd Dalviks Kvarn AB; Per-Magnus Johansson, vd Forsbecks AB; Lars Johansson, vd Vallberga Lantmän; Erik Wildt-Persson, vd KLF; Per Ullberg, vd Varaslättens Lagerhus; ­Niclas Johanson, vvd Värmlant AB; Bengt Nyhlén, vd AB Hjalmar Möller; Jessica Anlér, vd AB Johan Hansson; Lars Holmlund, platschef AB Väster­bottens Fodercentral; Lena Söder, vd Spannfod AB; Sven-Olof Bernhoff, vd Skånefrö AB; Hans Ström, företagsledare Södra Åby LF; Johan Klingspor, vd Scandinavian Seed AB; Kjell Eriks­son, vd Teknosan AB