Nyhet

Skördetröskan i Europa fyller 75 år

Skördetröskan spelar en viktig roll i livsmedelsindustrin, världen över.  Frågan är om det finns någon annan uppfinning som har haft ett så positivt inflytande på världens livsmedelsproduktion som denna arbetshäst. Tröskan utför arbetsprocesser som historiskt sett har krävt enorma arbetsinsatser både på fältet och på gården: tröskan färdas över fältet och skördar grödan, tröskar med minimala förluster och samlar slutligen den skördade spannmålen i stora tankar. Detta sker snabbt och i stor skala. I år firar den europeiska skördetröskan jubileum: 75 år i drift.

Det var sommaren 1936 som den europeiska tröskan såg dagens ljus. På godset Zschernitz vid Halle i tyska Sachsen-Anhalt presenterade August Claas en traktordragen maskin som han konstruerat på sin anläggning i Harsewinkel i Westfalen. Från dag ett producerade maskinen ett perfekt spannmålsflöde då den korsade fälten och materialet kunde transporteras bort i säckar – en revolution inom Europas jordbruk.

Redan på 1920-talet hade man i Europa försökt att använda traktordragna amerikanska skördetröskor, dock utan framgång. Den kompakta och ofta fuktiga eller liggande europeiska grödan kunde inte skördas med de amerikanska maskinerna som var byggda för betydligt mindre krävande skördehållanden på mellanvästerns öppna fält. Detta fiasko ledde till en allmän fördom bland såväl lantbrukare som lantbruksforskare att skördetröskor inte skulle fungera för europeisk spannmålsskörd, med långa halmstrån och ofta stora mängder ogräs.

Vid den tiden skördades spannmålen fortfarande med lie i Tyskland. Spannmålen torkades i kärvar innan den kördes in på höskullen för vidare torkning och förvaring. Därefter användes stationära tröskningsmaskiner till långt ut på vintern för att skilja kornen från halm och boss.

August Claas, som år 1913 grundade ett företag för lantbruksmaskiner tillsammans med sina bröder Theo och Franz, var övertygad om att skördetröskning skulle kunna användas även för europeisk spannmål. Hans son, Helmut Claas, som senare skulle göra företaget världsberömt, minns tillbaka: ”Redan i början av 1930-talet utvecklade min far en prototyp tillsammans med Walter Brenner, assistent till professor Vormfelde vid Bonns universitet. Det var en toppmodern skördetröska med skärbord framtill, konstruerad utifrån en Lanz Bulldog. Ingenstans i världen fanns något liknande, det här var något helt nytt.”

Konceptet i sig var genialiskt, men idén kom allt för tidigt. Mycket av den teknik som krävdes: effektiva traktorer, hydraulik, elektronik etc. hade ännu inte utvecklats för den traktordragna skördetröskan. Prototypen presenterades officiellt för den tyska maskinindustrin med förhoppning om att få branschen att se skördetröskans potential. Men ingen var intresserad. ”Då gör vi det på egen hand” sade August Claas och svor på att vidareutveckla konstruktionen.

Genombrottet kom 1936 med en bogserad skördetröska med sidomonterat skärbord. För ett stort antal sakkunniga och samtidigt mycket skeptiska tyska lantbrukare presenterade han sin modell. Det var den första fullt funktionsdugliga skördetröskan som tillverkats i Europa. Den var byggd för att kunna skörda 30 ton vete per dag och under de följande sex åren tillverkades denna framgångsrika maskin i 1.450 exemplar.

CLAAS lanserade den första självgående skördetröskan, dvs. med inbyggd motor, år 1953. Detta självgående tröskningssystem blev alltmer populärt och under de följande årtiondena utvecklade CLAAS ännu effektivare skördetröskor för alla typer av spannmål, klimatförhållanden och fält världen över.

Den senaste generationen av CLAAS LEXION kan skörda upp till 100 ton vete i timmen. Detta motsvarar mängden mjöl som behövs för att förse en hel stad i storleken Dresden eller Nice med bageriprodukter under en hel dag. Dessa moderna skördetröskor kan utrustas med ett upp till 12 meter brett skärbord, är precisionsstyrda med hjälp av GPS och har en inbyggd tank som rymmer 12.000 liter spannmål.

Idag, 75 år efter det att skördetröskan uppfanns, är CLAAS fortsatt den obestridda marknadsledaren i Europa. Ungefär en av tre skördetröskor som säljs i Europa är tillverkad i Harsewinkel.

CLAAS samlar på minnen

CLAAS tar gärna emot berättelser, erfarenheter, anekdoter, bilder och filmer som dokumenterar 75 års användning av CLAAS tröskor. På http://mycombine.claas.com kan man lämna sitt bidrag och här presenteras även veckans berättelse. De allra bästa kommer att bilda underlaget till en minnesbok med berättelser från hela världen.